Dag 21

5 km löppass igen! Erkänn att du har längtat efter det. Du måste ju ut och kolla upp din runda så att inte folk och hundar stökar till den. Om du behövde gå på slutet senast så gör tvärtom idag. Alltså gå i början och spring sedan hela vägen in i mål. Ta tiden och jämför med i tisdags. Det är bra om det gick lika fort för det betyder att du kan kontrollera din fart. Sprang du lite fortare idag så gör det ingenting, om du sprang långsammare så kan du försöka komma ihåg till nästa gång att försöka gå lite mindre i början och springa mer.

Jag avstår tio procent av min lön mot att vara ledig varannan fredag. I morgon är en sådan ledig fredag, vilket betyder att jag åker till landet redan ikväll. Jag tänkte komma i väg i god tid och därmed hinna ta åtminstone ett par tre kilometer på löpbandet i garaget på kvällen. Med löpband behöver man inte anpassa sig till dagsljus och skymning. Mot slutet av arbetsdagen pajade min dator efter att jag haft lösenordsstrul och suttit i telefon med Helpdes två gånger tidigare på dagen. Ringde Helpdesk för tredje gången och de sa att mina behörigheter blivit spärrade och att jag måste ringa Callcenter för att få dem tillbaka. Ringde Callcenter med de "har stängt" fast klockan bara är halv fem. Då blev jag sur och packade ihop mig och gick hem, utan att ha kunnat avsluta det jag behövt få gjort.

Äter en lätt middag och packar ihop smutstvätt, diskar och röjer upp det värsta i lägenheten (har ju inte orkat göra något i veckan) och åker till landet. Kommer ut kvart i åtta, det vill säga precis så att jag hinner tända eld i spisen (det är 8 grader inomhus, tre ute). tills V börjar. Sjunker trött ner i fåtöljen och äter lite chips och plommon.

Det är långt, mycket långt, att gå till garaget...

Dag 20

Styrkepass. Samma som förra veckan. Alla dina styrkepassi det här programmet kommer att se likadana ut så se till att få in en rutin på dem. När du kör hantlar så jobba hellre med dem i sidled än i höjd. Tänk att hantlarna främst ränar skulderblad, bröst och gäddhänget så fr du in rätt snits på rörelserna. Om du gör de där djurövningarna så tänk på att magmusklerna har en viktig uppgift.

Styrketräning - är du inte klok? Hur skulle jag orka det?

Jobbar länge och är helt slut när jag kommer hem. Trött i varenda kroppsdel. Bara tanken på att lägga mig på golvet och leka krokodil får min kropp att skrika i protest. Själv är jag inte heller trakterad.

När jag går och lägger mig kan jag inte somna. Klarvaken. Inga trick funkar.

Dag 19

Ut och gör din 5 km runda! Den här gången ska du ta tid. Spring från början men tänk på att hålla nere farten. Det här är din runda och det betyder att du har ansvar för den. Du ska hålla reda på dm som bor utmed den. Kolla alla intressanta punkter du identifierade igår. För att klara det får du alltså inte springa för fort.

Gå i alla uppförsbackar. Du börjar och slutar gå vid de punkter du identifierade igår. Om du blir trött så får du gå mot slutet av rundan men notera då när du började gå.

Tänkte flyktigt under dagen att jag kunde göra gårdagens pass idag istället och gå min tänkta runda. Framåt eftermiddagen tänkte jag att jag kanske kunde jogga någon helt annan, och mycket kortare, men dock, runda.

Men nej. Jobbade länge och var helt slut är jag kom hem.

Hade sovit mycket dåligt i natt. Men sådant ska man inte skylla på.

Jag tränade inte, helt simpelt.

Dag 18

Hoppsan, redan 2 veckor avklarade. Det rullar på det här. Idag har du en viktig uppgift. Identifiera en 5 km lång löprunda. Den kommer du att nöta på mycket. Det är bra om det är en runda med några backar i, uppför och nedför. Stick ut på kvällen och gå rundan. Spring inte utan känn på den som en ägodel. Du kanske kan den här väldigt bra men se dig omkring med nya ögon. Vad är vackert att titta på? Var står det en hund och skäller? Tänk speciellt på backarna och bestäm dig för var de börjar och slutar. Du ska komma ihåg just de punkterna till nästa gång.

Jag tänkte verkligen på vilken runda jag skulle ta. Jag tänkte verklingen sätta på mig gps:en och gå rundan efter jobbet. Jag gick den i tankarna flera gånger.

Men nej. Jag jobbade länge och var helt slut i huvudet när jag kom hem. Av rundan blev det intet.

Dag 17.

Långpassdag. Från din planering vet du om att idag ska du förflytta dig 10 km. Du får ta hur lång tid som helst på dig. Tänk hela tiden på hur lång sträckan är. Den är genomförbar oh hanterlig. Du kan dela upp den i avsnitt. Du får gärna springa vissa sträckor. När du har c:a två kilometer kvar så ska du tänka på hur bra det här passet har varit och vad tråkigt det är att det snart är slut. När du når milen så tänk på vad synd det är att den reda är över och att du ite fick fortsätta längre. Tänk så resten av dagen.

Ovanstående blev således gårdagens predikan för mig. Läs om milen i förra inlägget. Till den berättelsen vill jag lägga följande notis: Gårdagsmilen utfördes med negativ split. Första femman gick 44 sekunder fortare än andra femman. Coolt.

Tilläggas kan också att suget efter att springa, och springa fortare, kom mer och mer ju längre tiden led. Jag joggade i drygt niominutersfart - och det är för sakta för att kännas riktigt bra. Men samtidigt är det, just nu, lagom fart rent konditionsmässigt. Jag höll den joggfarten i två hela på varandra följande kilometer. Så jag bär med mig känslan av att vilja öka någon halvminut eller så.

För det tredje vill jag också notera att som följeslagare hade jag, förutom löparvännen K ett band bort, en sten, i storleken av ett hårt och oregelbundet kryddpepparkorn, i strumpan,  precis där främre trampdynan börjar sin konvexa buktning till hålfot, under hela förbannade tiden.

Idag är det söndag och jag sneglar på lördagsprogrammet. De enda helgärenden jag har idag är att gå på bio med efterföljande brunch med ickspringande vännen K. Jag går till och från vilket blir fyra kilometer, varav vägen dit i mycket rask och konditionstränande takt och hemvägen i normal promenadfart.

Om vi nu summerar de två första veckorna kan konstateras att jag missat följande pass:

• en långpromenad på 120 minuter avslutad med 20 minuter jogg varvad med gång
• ett 35 minuterspass prom varvad med jogg
• en 20 minuterspromenad
• ett styrketräningspass
• en timmespromenad

Vidare har ett 35 minuters kombinerat jogg-gång-pass blivit till en 30 minuters promenad.

Jag tänker inte värdera min insats. Jag tänker heller inte säga "om", "ifall" och "om inte" och "bara". Jag bara summerar fakta.

Dag 16

Bra att du planerade noga igår. Då vet du redan att dagen börjar med en riktigt frossarfrukost. Tänk på reglerna för helgärenden, alltså var du parkerar bilen, alternativt var du går på och av kollektiva färdmedel. Hörde jag något om lördagsgodis? Jamen självklart ska du få ditt lördagsgodis. Gå till ett välsorterat konditori. Köp de bakverk du bäst tycker om, det kan vara tårtbitar, chokladbollar, biskvier, kolabullar. Då får köpa precis vad du vill och så mycket du vill. Från och med nu är alltså godis = konditorivaror, inte sådant du köper i kiosken. Det du köper i kondiset är färskt och minst lika gott som det du köper i kiosken. Skillnaden består i att du blir mätt av bageriets varor men inte av det du köper i kiosken.

Eftersom jag planerade så bra under promenaden, den ack så korta, hem från jobbet igår, visste jag att jag skulle bli tvungen att vända på träningsprogrammet för helgen. Jag hade tjuvläst i förväg och sett att de var ett milpass inplanerat för söndagen, men eftersom jag hade andra planer då, lade jag milpasset idag.

På den, ack så korta, promenaden hem igår funderade jag på att göra förra söndagens långpass nu. Jag har ju hamnat en vecka snett, och jag tänkte att det ju faktiskt inte gör någonting om programmet förskjuts. Sextio dagar är sextio dagar oavsett när man börjar räkna. Men förra söndagens pass var ett pass jag gärna hade velat göra utomhus, i vårväder, plusgrader och sol. Nu var vi nere på nollan igen och det blåste så man nästan tappade både luften och fotfästet. Jag bestämde mig därför att köra den här helgens milpass idag. På löpband.

Ordern löd: Tio kilometer på hur lång tid som helst, men tillåtet att springa vissa sträckor. Uppdraget var att tänka på hur lång en mil är, och börja sakna den redan ett par kilometer innan den tar slut.

Första kilometern i uppvärmningspromenadtempo känns både lätt och går fort. Eftersom jag kände mig trött och lite olustig med hög puls på förmiddagen promenerade jag även kilometer nummer 2. Noterade nöjt att pulsen nu uppförde sig som folk. Bestämde mig för att göra en fartökning till 6:40, vilket är väldigt snabbt, men den fart som mina ben gärna väljer när de får välja själva. Problemet är bara att jag de senaste 15 åren inte orkat hänga med benen i det tempot. Nu tänkte jag att jag skulle hålla tempot så länge det kändes avspänt och bra, vilket jag trodde skulle vara 200 - 400 meter. När jag joggade och gick på bandet och funderade på exakt när jag skulle öka hastigheten på bandet och börja mäta sträckan så steg min puls tio slag.         
     "Oups, varför är pulsen 158 helt plötsligt, fast jag bara går på bandet", tänkte jag förvånat. Medan jag funderade på det gick pulsen ner under 150 igen. Upphetsningen inför att springa i 6:40-fart ökade pulsen vid blotta tanken!

Exakt 200 meter orkade jag 6:40-fart. Då kändes det helt okej, pulsen gick upp i 160 men andningen kändes avspänd, steget flöt fint och jag avslutade kontrollerat innan det blev alltför jobbigt.

Fortsatte så att varva långsam promenad (jag har så väldigt svårt att gå raskt på löpband, håller mycket högre fart utomhus) med långsam jogg.  Allt kändes bra. Fem kilometer rullade på fint. När jag hade sprungit sju kilometer trodde jag att jag avverkat sex kilometer och redan det kändes som att det roliga började ta slut. Jag ville göra en fartökning till och sedan avsluta med långsam promenad för att kroppen skulle få en fin återhämtning. Under den åttonde kilometern lade jag in 6:40-fart igen. Efter 100 meter var jag helt slut och pulsen var uppe i 170. Jag ville kliva av, men tyckte 100 meter var lite löjligt. Efter 150 meter kunde jag inte fatta hur jag skulle orka ett steg till men pressade mig ändå till 200 meter i den här farten. Benen tycker det är lätt och roligt, men personligen är jag helt slut.

När jag tänker på vilken kilometer jag är på och hur många kilometer det är kvar tycker jag en mil känns kort. "Bara tre kilometer kvar, det är ju ingenting", kan jag tänka. Men om jag tänker på att det är en hel halvtimme kvar känns det jättelänge. För att inte tala om efter ett par tre kilometer, när man har över en timme kvar. Det känns nästan oöverstiligt, eller i alla fall tråkigt. En kilometer låter kort mellan mina öron, men om insikten att en kilimeter för mig tar i princip hela tio minuter kommer till en medveten tanke i min hjärna tycker jag det låter väldigt långt.

Kilometerna rullar på utan vånda, det är avstånd jag ska koncentrera mig på, inte tid.

Jag har tjuvkikat ännu längre fram i träningsprogrammet, och jag vet att det några veckor in i programmet står "i dag ska du för första gången ta tid på din milrunda". Men där får ni tänka om! Jag har aldrig i mitt liv förflyttat mig någonstans utan att ta tid. Det är meningslöst att springa (promenera, cykla) utan att veta hur långt och på vilken tid. Man behöver inte bry sig om tiden eller försöka pressa den. Men man måste ta tid.

Idag fick milen ta den tid den ville och jag gjorde inga som helst försök att maxa, att prestera, att ta i. Jag försökte bara avverka en mil och må bra och höll koll så att pulsen inte skenade iväg uppåt 170. Ju närmare 150, desto bättre. Men löpbandet går bara att ställa in på max fjuttiga 99 minuter, vilket betydde att jag var tvungen att ligga under 10 minuter per kilometer i snitt för att hinna. Milen tog 98:34. Det var inget maxförsök, men om jag hade gjort ett maxförsök så hade det inte gått särskilt mycket snabbare, gissar jag.

En kilometer att gå till gymmet och en att gå hem fullbordar denna träningsdag.

Bakverk från konditoriet ersattes av en buffé med efterföjande tårta och kaffe på sextioårskalas på kvällen.

Om jag får säga vad jag tycker, så har jag lyckats med programmet idag.

Dag 15

Ahh, snart helgledig igen. Då är det ju läge att planera helgen. Vad var det nu vi sa om planering? Jo just det, all planering sker under promenad. Ut och gå en timme efter jobbet, helst innan du kommer hem. Helg är som sagt lika med träningsläger. Tänk igenom vad du ska träna under den här helgen. Tänk också på att fredagskväll = förberedelse för träningsläger. Det betyder att du äter nyttigt och går och lägger dig tidigt. Va sa du om tråkig fredag? Vadå, du har ju fyllt 50 bast. Då ska du väl inte vara ute och ränna på stan eller sitta upe och grogga vid TV:n halva natten. Sånt tillhörde förra halvseklet, den som du nyss lämnat bakom dig.

Snabbtänkt som jag är hinner jag planera under promenaden hem från jobbet, även om den inte ens tar tio minuter. Svinkallt var det idag också, och snålblåst. Mörkt hade det blivit när jag var på väg hem. Så den där timmeslånga planeringspromenaden - den kan ni fetglömma.

Jag åt en nyttig middag - kokade matvete och gjorde en god sås av vatten, creme fraiche och kryddor som jag kokade upp färska torskfiléer i tillsammans med några buketter färsk broccoli och räkor och kräftstjärtar. Åt detta tillsammans med lite rå blomkål och en tomat- och löksallad.

För att kompensera en slö torsdag gav jag mig till att prova lite björnar och krokodiler med fördragna gardiner. Vardagsrummet är hyfsat stort - men kära nån. Parkettgolvet är hårt. Jag skulle behöva göra dessa övningar på en tjock fin gymnastikmatta. Man kan inte gå passgång på alla fyra med femtioåriga knän, det säger jag nu.

Dag 14

Idag kör vi lite styrketräning med fokusering på överkroppen, alltså bål, armar, axlar, rygg. Speciellt nedre delen av ryggen. Långdistanslöpare har oerhört mycket att tjäna på att köra lätt men regelbunden stryketräning. Minst 20 och max 30 minuter. En gång i veckan räcker faktiskt. Gör gärna det här passet i gym, men det funkar också bra hemma. Då kan man göra hantelövningar (har du inga hantlar så ta två tjocka böcker eller två fulla vinflaskor). Om man har ett stort vardagsrum så funkar de här övningarna bra för armar och mage:

- Björnen. Gå på alla fyra. Passgång.

- Ankan. Gå framåt i djup nigsittande.

- Krokodilen. Ligg framstupa. Gå ner nära bottenläget i armhävning och förflytta dig genom att gå på händerna, men inte högre än 5 cm ovanför backen.

- Sälen. Ligg framstupa. Förflytta dig genom att guppa upp och ner samtidigt som du skjuter från med händerna.

- Krabban. Böj upp ryggen från sittande och gå på händer och fötter baklänges.

Ett tips kan vara att dra ner persiennerna så att inte grannarna ringer 112.

Tur att man har hantlar. För några fulla vinflaskor finns det inte i detta hem. Inga tomma heller. Ett par 25 centilitersflarror med hallonöl och Bacardi Breezer samt en liten flaska vodka för att badda finnar och infekterade tänder med är allt huset förmår.

Inte för att jag använde dem. Hantlarna alltså.

Jag vet att jag inte får skylla på något enligt det här träningsprogrammet. Men faktum är att jag är outsägligt trött i både kropp och huvud. Jag orkade inte ens vara kvar mer än att jag fick i mig maten vid kvällens fest på jobbet, där vi firade att vi flyttat till nya fina lokaler. Jag var varm och orkade knappt stå upprätt. Gick hem och häckade i soffan för att samla krafter att orka gå och lägga mig.

Tandinfektion, rotfyllning, vårdagjämning, oro på jobbet, ideella uppdrag - kanske blir kroppen lite trött i huvudet?